Flitiga fingrar och punkiga broderier

Nu är det full fart på broderiträffarna varje onsdag på Stadsmuseet. Vi har anledning att se fram emot en variationsrik och fantasifull utställning i sommar.
Uppföljningen av december månads adventskalender presenteras i föreningens stygnskola. Detta ger också avtryck på broderiträffarna.

Fina samtal, erfarenhetsutbyte och hög ljudnivå kännetecknar våra träffar.
Punkprinsessan själv, förortsmiljöer och uppkäftiga uttryck möts i våra broderier.
Punkens frisyrer missar vi inte
Här broderar Renée Rahn förstygn med varianter som presenterades i stygnskolans båda första avsnitt.

Stygnskolan hittar du HÄR->

Efterstygn

Efterstygn tillhör också de grundläggande stygnen. Det är är mycket användbart och kan varieras på många sätt.

Om du vill ha riktigt raka linjer är efterstygn ett bra val, men då måste du sticka ner nålen i exakt samma hål som i föregående stygn. Sedan sticker du upp den igen, två stygnlängder bort, exakt på linjen. Det fungerar bäst på ett tyg där du kan räkna trådarna eller rita upp en perfekt linje.

Lite vingliga och oregelbundna efterstygn kan också vara charmiga. Renée Rudebrandt har lekt med dem i detta broderi

Renee skriver på sin blogg: ”Efterstygn är ett av mina favoritstygn. Det är en stor skillnad att sy förstygn fram och tillbaks och att sy efterstygn. Stygnet blir mindre platta och får en mer ruffig karaktär.”
Ett fint exempel på efterstygn broderat av Elin Jannze från bloggen ”Med nål och tråd”. Läs inlägget med många fler bilder HÄR->

Royal School of Needlework i London har en omfattande bank med stygnbeskrivningar med steg-för-steg-beskrivningar. Där finns både fotografier, illustrationer och videor.
Efterstygn heter Back Stitch på engelska.
Instruktioner finns HÄR->

Youtube är också en rik källa till ny kunskap. Här måste man emellertid se upp. Vem som helst kan ju lägga upp filmer och kvalitén varierar. Här är i alla fall en charmig film, indisk tror jag. Utan att förstå ett ord av språket får jag se hur ett litet broderi med efterstygn växer fram: Titta HÄR->

Efterstygn kan varieras på ungefär samma sätt som förstygn, alltså Wipped och Laced.
Ytterligare en variant är sk Pekinese Stitch. En tydlig instruktion finns i Youtube-filmen från Needle’nThread HÄR->

Bild från 100 Stitches på flickr.com
Detalj från Renée Rahns srygnvepa.

Om du redan behärskar efterstygn, testa några av de trädda varianterna. Du kan också sy ett litet motiv i både dubbla förstygn och efterstygn och sedan jämföra resultatet.

<~ Förra avsnittet Nästa avsnitt ~>

Förstygn med variation

Andra inlägget i Stygnskolan visar några varianter på förstygn, det fanns en bild i föregående inlägg broderade av Renée Rahn som visade varianter. Gå gärna tillbaka dit för att se hennes varianter. Förra avsnittet ->

Trädda förstygn, Wipped Running Stitch.

Trädda förstygn kan göras på på två sätt. Antingen trär man nålen uppifrån och ner, som i bilden ovan (Whipped) eller också trär du växelvis uppifrån och nerifrån (Laced). Genom att använda avvikande färg eller olika garner och grovlekar varieras stygnet.

Laced Running Stitch. Läs mer på Embroidery for Beginners HÄR ->

Dubbla förstygn: Först sys en rad med förstygn och därefter syr man tillbaka och täcker mellanrummen mellan stygnen. På så sätt bildas en linje som liknar efterstygn men med ett något annorlunda uttryck. Double Running Stitch på engelska. Royal School of Needlework visar hur man syr stygnet:
Instruktion HÄR->

Stygnet kan även användas för att täcka ytor. Double Darning på engelska. Instruktion HÄR->

Double Running Stitch. Bild från Royal School of Needlework.

En japansk variant, Ainu Running Stitch, hittar du HÄR->
Mer om Ainu HÄR->

Ainu Running Stitch. Bild från Pintangle.com.

En Youtube-video med många varianter av förstygn finns HÄR->
Filmen visar
Wipped and Laced Running Stitch. (Lägg märke till hur man använder nålens trubbiga ände.)
Interlaced Running Stitch
Looped Running Stitch
Ainu Running Stitch
Beaded Running Stitch
Beaded Smocking

Så här kan man också sy förstygn .Broderad av Guzzi Sue i Facebookgruppen TAST. Liknande teknik används i vitbroderier på svenska folkdräkter, t ex Sollerösöm.

Förstygn används i många traditionella broderitekniker såsom Kantha från norra Indien och Bangladesh. Broderiet nedan är inspirerat av just den tekniken.

Broderad av Riitta Nilsson inspirerat av Kantha. Publicerad som en kommentar till Lucka 1 i föreningens adventskalender 2023 i Facebookgruppen ”Vänner som gillar Skapande Broderi Stockholm”.

Lägg märke till hur granen är sydd. I stället för att sy varje gren för sig syr man förstygn längs stammen nerifrån och upp till toppen och därifrån tillbaka, uppifrån och ner. Detta upprepas tills grenarna fått det utseende man önskar. På så sätt kan man utforma vilket motiv som helst.

Hur använder du förstygn? Utforska varianter!

<~ Förra avsnittet Nästa avsnitt ~>

Förstygn

Detta är första inlägget i Stygnskolan, som är en bearbetning av föreningens adventskalender 2023. Ett nytt inlägg postas varje söndag under våren.
Förstygn är det första man brukar lära sig, enkelt och vacker. Det används i alla möjliga sammanhang allt ifrån simpla tråckelstygn till stor konst.

image
Då här syr man förstygn
Renée Rahn broderade en lång vepa med prov på nästan alla stygn i adventskalendern. Vi kommer att visa dem i stygnskolan bit för bit. Här förstygn med varianter. Nästa inlägg visar mer om varianter.
image
Mina egna första förstygn: Året var 1955. Alla små förstaklassare fick sy var sin duk. Flickorna sydde förstygnen i rött och pojkarna i blått. Jag älskade denna lilla duk och hade den i mitt rum ända tills jag flyttade hemifrån. (Spåren av ett färgat stearinljus får jag inte bort.)
image
Idag syr jag förstygn på allt möjligt: På gamla jeans
image
I konstsilke på en enkel linnegardin.
image
På stickat
I den här teckningen av Heléne Forsberg från utställningen ”Hemsöborna genom nålsögat” hittar vi fina förstygn tillsammans med andra grundläggande stygn.
Detalj ur verket ”Mota tristessen, en mörker och ljusbild av Eva Douhan Lundkvist, på en botten tovad av ull och silke, broderade förstygn i fria rörelser och former.

Förstygn heter Running Stitch på engelska.
Läs mer om förstygn och se hur man gör HÄR->

I Japan har man utvecklat förstygnet från ett sätt att lappa och laga till stor konst med strikta regler i tekniker som Boro och Sashiko.image

image
Bilder från utställningen NÖDENS KONST på Östasiatiska museet.

Föreningen gjorde ett besök på utställningen Nödens konst. Eva Rosander skrev en rapport HÄR->

Henriette Ousbäck, har skrivit en intressant artikel om Boro på sin blogg Fibertiger. Läs mer HÄR->

Runt om i världen används förstygn i båda traditionella och nyskapande broderier. Kantha i Bangladesh, quiltning i USA, Boutis i Frankrike, för att nämna några exempel. Även i Sverige har vi traditionella broderier i förstygn, t ex halsklädet till leksandsdräkten i så kallat Svartstick.

Bilden från digitala museet HÄR->

Visst är förstygnet enkelt, variationsrikt och användbart.

Gå loss på något med förstygn, en provlapp, ett par gamla jeans, en kökshandduk, en grytlapp. Ja, du tar vad som finns till hands. Sedan är du igång med ett roligt broderi.

Nästa avsnitt ~>

Inspirerande workshop med dragna trådar UPPDATERAT

Den 30 januari genomfördes det sista tillfället för  workshopen ”Fritt broderi med dragna trådar” ledd av föreningens medlem Birgitta Norbäck. Det är så roligt att bekanta sig med nya tekniker och att ta del av medlemmars kunskaper. Föreningens medlemmar är verkligen en rik kunskapskälla. 

Bilden visar ett broderi av Birgitta Norbäck.

Workshopen utlystes med 9 platser, vi fick 18 anmälningar och  dubblerade den så att alla fick plats. Varje grupp träffades under två eftermiddagar i Strindbergsmuseets sammanträdesrum, Röda rummet.

Workshopen inriktades på tekniken med de dragna trådarna. Man hinner inte mer under två eftermiddagar. Övrigt får vi brodera vidare på egen hand.
Bildserien som följer visar vad vi lärde oss.

Först markerade vi området där trådarna skulle dras ut. Markeringen gjordes trådrakt på ett relativt glesvävt linne. Kravet på tyget är endast att det är möjligt att dra ut trådar. Lägg också märke till att varje sida markeras separat. Det förenklar kommande moment.
Sedan klippte vi ett hål mitt i området. För att kunna påbörja utdragningen av trådar.
Därefter började det tidsödande arbetet att dra ur trådarna och lägga dem vid sidan om det markerade området.
Trådarna veks sedan in mot avigsidan av tyget och kanterna förankrades med täta langettstygn. Vår hemuppgift till nästa träff blev att slutföra detta moment.
Vid andra träffen lärde vi oss att sy runt de frilagda trådarna. Man tar en grupp trådar och snurrar ett garn fast och tätt kring dem. En hårt tvinnad tråd fungerar bäst. Börja med att sy några stygn som lätt kan petas upp och lämna en ände som sedan kan fästas på lämpligt sätt.
Nu börjar det roliga, att planera hur man vill att motivet ska utvecklas. Man kan dela grupper av trådar och lägga till eller ta bort efter önskemål. Man kan linda varje trådgrupp flera gånger för att få dem tjockare. Man kan laborera med olika garnkvaliteter och färger. Nu behöver man också spänna upp arbetet i en syring eller syram.
Man kan till och med klippa bort grupper av trådar om de sitter för tätt. Ungefär så här långt hann vi vid det andra tillfället. Nu får vi jobba vidare på egen hand.

Tack Birgitta för en trevlig workshop och ny kunskap.

Nu är det vår tur 
Nu gäller det för oss deltagare att använda det vi lärt oss i egna broderier. Det första exemplet visades i Facebookgruppen Fritt broderi några dagar efter det sista kurstillfällen. Se Cecilias fina tolkning här.

Söka inspiration på nätet 
De flesta broderier med denna teknik är träd av olika slag men man kan också hitta andra varianter. Pinterest är en bra källan för att hitta inspirationsbilder. Här följer 3 bilder från just Pinterest.

Ett motiv från Ryssland från m.ok.ru. Här ser man tydligt hur stammarna lindats flera gånger med olika trådar.
En bambuskog av Au fil du Léman.
Ida Brendstrup har vävt med nålen i stället för att linda runt trådarna.

Lycka till med att utforska möjligheterna med utdragna trådar.

Tolka punkens uttryck (UPPDATERAT den 14 april)

Tema Punkbroderi
De av oss som inte själva var en del av punkrörelsen tänker genast på säkerhetsnålar, skottsrutiga byxor och spretande frisyrer. Punken var extremt visuellt tydlig.
Punk är en subkultur som uppstod bland unga under mitten av 1970-talet, med rötter framför allt i Storbritannien. England gled baklänges nerför den ekonomiska tillväxtkurvan och släckte framtidshoppet för många unga. I Sverige föddes punken mellan förortens höghus och källarutrymmen. Den föddes i ilskan att inte passa in. I ilskan att inte vilja passa in i det som samhället och de vuxna erbjöd. Punken var en social protest. Den chockar och provocerar, och gav både sammanhållning och utanförskap.
Punken är en proteströrelse mot allt kommersiellt: musik, kläder och frisyrer. Man gjorde allting själv och inga förkunskaper var nödvändiga. Det skulle synas och höras att det var hemmagjort. Musiken är lättspelad och ofta aggressivt rå.


Broderiuppgiften är att tolka punkens uttryck.
Kanske i ett broderi som är opolerat och oförutsägbart. Kanske argt och politisk. Kanske inspirerat av musiken, kläderna, sminket. Kanske ömsint betraktande. Kanske som ett möjligt skivomslag.

Förutsättningarna vi har att förhålla oss till i denna uppgift:

  • Yttermåttet ska vara 30×30 cm.
  • Mjuk montering.
  • Broderierna kommer förmodligen hängas upp med klämmor vid utställningen. Om du inte gillar klämmor på ditt broderi måste du lösa upphängningen på annat sätt. (Detta ändrades senare)
  • Ett verk per person. Fler i mån av plats.
  • Anmäl ditt verk senast den 30 april. Anvisningar kommer i månadsbrevet för april. OBS! E-post till punkutställningen är  punk@skapandebroderi.se
  • Inlämningsdag den 15 maj. Tid meddelas senare.
  • Vernissage den 31 maj, kl14 för utställare, 15 för övriga.
  • Utställningen pågår till den 15 september.

Besök Stadsmuseet webbplats: https://stadsmuseet.stockholm/

Med inspiration från utställningen om Hemsöborna

Med avstamp i utställningen ”Hemsöborna genom nålsögat” höll föreningen en publik Workshop den 13 och 14 januari. 
Deltagarna lät sig inspireras av många kreativa lösningarna av broderiuppgiften som visades på utställningen.

8 deltagare under första dagen och 3 under den andra träffades i ”Röda rummet” på Strindbergsmuseet, museets sammanträdesrum.

Tunna tyger, stygnval, applikation, stilisering av motiv med mera lockade till nya broderier och övningar.

Silduk och chiffong fäst med långa knutar, fristående kedjestygn och kråkspark inspirerat av Carina Roséns verk.
Flera lager av chiffong utgör bakgrunden i Carinas broderi.
Skisser på en stiliserad tax växte fram med Mari-Ann Castenviks fina fåglar i enbart raka stygn som inspiration.
Detalj från Mari-Anns fåglar.
Med en stam av gnuggat papper såg vi detta träd växa fram inspirerat av två broderier med applikationer av papper.
Isflak och mörker illustreras med gnuggat papper. Broderat av Ullabrit Wirtberg.
Många valde att träna på olika stygn, antingen på raka linjer eller som här i ett motiv av vallmor. Konturer i stjälkstygn, ytor i schattersöm.
Detalj från ett motiv från slåttern på Hemsö av Britt-Marie Andersson. Broderiet är nästan en provkarta av grundläggande stygn som många valde att öva på.
Inspirerad av det fria sättet att brodera växte denna figur fram med applikation och förstygn. Broderiet hoppas kunna kommunicera med en alzheimersjuk anhörig, som ofta talar om en figur utan att kunna beskriva vad det är eller hur den ser ut. Det är sällan ett broderi blir klart under en kortare workshop men här ser vi ett färdigt broderi, till och med signerat och en tydlig idé om hur det ska användas.

Att möta deltagare med både engagemang och intresse av att låta sig inspireras och lära nytt ger nog lika mycket till kursledaren som till deltagarna. Så roligt.

Det var Pia Edgren och Ulla-Britt Önnestam som genomförde denna workshop.

Vill du som läser detta själv testa några förslag till övningar som presenterades för kursdeltagarna så finns de HÄR>

Vad händer med stygnbeskrivningarna i Adventskalendern?

Ända fram till nu har man kunnat öppna luckorna i Adventskalender 2023 från hemsidans startsida. Men nu är det slut. Stygnbeskrivningarna är dock inte raderade utan de återkommer under året i en annan form med fler varianter och bilder och kanske inte riktigt i samma ordning.

Intresset för stygnbeskrivningarna i kalendern har varit stort. Det gläder oss. Kalenderns startsida har haft 650 visningar och flera enskilda beskrivningar har haft fler än 100 visningar. Det stygn som haft minst antal visningar är Bladsöm men det visades á andra sidan ”dan före dan” då de flesta hade annat att tänka på. Bladsöm hittar du HÄR->
Det finns betydligt fler sätt att sy blad på som du kommer att se så småningom.

Observera att du sticker ner nålen vid sidan om mittnerven på bladet.

Den 4 februari publiceras det första stygnet i föreningens nya stygnskola. Om intresset fortsätter att vara stort visas ett nytt inlägg varje söndag tills alla stygn presenterats på nytt med fler varianter och bilder. Vi kommer i regel inte att skriva egna stygnbeskrivningar eftersom det finns så många utmärkta på nätet. Däremot hänvisar vi till källor på Internet.

På broderiträffarna kan du ställa frågor kring veckans stygn och vi kan sy dem på vårt gemensamhetsbroderi.

Kalendern kan du se under januari månande HÄR->

Låt dig inspireras av nya stygn under året! 

Kalendern ligger kvar hela januari

Många har uppskattar Adventskalendern och frågat om den kommer att ligga kvar även efter jul.

Under januari månad hittar de den HÄR->

Hjärtstygn, en variant på Y-stygn. Lucka 10.

Därefter tar vi bort alla adventsreferenser, redigerar om och gör en del tillägg. Mer information kommer i början av februari.

LYCKA TILL med era nya stygn!

Studiebesök på Länsmuseet Gävleborg

 

Tolv medlemmar och tre gäster deltog på visningen av Hedvig Ulfsparres textilsamling på Länsmuseet Gävleborg den 14 november 2023.

 

Ibland är det roligt att gå en praktisk kurs för att lära sig en ny broderiteknik. Andra gånger är det intressant att höja blicken och lära sig något om de som aktivt gjort något för att bevara det hantverk och den konst vi i föreningen ägnar oss åt. Visningen av Hedvig Ulfsparres textilsamling var en sådan.

På vindlande vägar möttes två eldsjälar, Hedvig kom med sin adliga titel och sjuksköterskeexamen till den ekonomiskt oberoende brukspatronen Per Eriksson på Hofors bruk. De blev inte ett par men fann varandra i det medvetna arbetet att förändra herrgården i den moderna stilen präglad av Arts and Craft, samtidigt som Hedvig började arbetet med att bygga upp textilsamlingen.

Hedvigs samlande var målmedvetet och starkt präglat av den goda smaken och handens arbete. Vid 1900-talets början kom nya industriella tekniker och syntetiska färger som kom atthota det hantverksmässiga och genuina. Hennes avsikt var att samla de goda förebilderna. Att uppmärksamma allmogens broderier och vävnader betydde i Hedvig Ulfsparres fall att också ge utförarna uppmärksamhet. Bland annat beskriver hon i uppsatsen Hemslöjdsarvet ”…kvinnor begåvade med omdöme, skicklighet och oförvillad blick, med finaste uppfattning om vad naturen ger och med stark känsla för ornamentikens rytm och avvägning i trofast anslutning till sina släktmödrars gärning, låtit växa fram som sina händers verk.”Ett erkännande så gott som något!

I sin strävan hade hon kontakt med idel textila kändisar; Thyra Grafström, som ledde NK:s textilverkstad, Märta MååsFjetterström, textilkonstnär och företagare, och en hel rad textilkonstnärer vars namn blivit kända i sen tid; Annie Frykholm, Maja Sjöström, Ellen Ståhlbrandt, Hilda Lilienberg med flera. Lilly Zickermann, grundare av föreningen Svensk hemslöjd, hade också en självklar plats i nätverket runt Hedvig Ulfsparre.

Vi hade beställt en visning av den tematiska utställningen om Hedvig Ulfsparre och Per Eriksson kallad Smaken och Kapitalet, visad av intendent Kristina Lindkvist på museet.Kristina passade även på att visa några av museets moderna textila konstverk innan vi visades Textilrummet. I hundratalet draglådor och skärmar kan man på nära håll studera broderier, vävnader, spetsar och mycket mer därtill. Där kan man med lätthet få en timme att gå i flygande fläng.

Efter en kopp kaffe och besök i butiken kanade vi på isblankavägar tillbaka till stationen, bara fem minuter bort. Om du inte var med denna gång så åk dit ändå – museet är väl värt en utflykt även på egen hand.

En film om Hedvig Ulfsparre
https://youtu.be/nXuj1t1nWUU?si=O9wJB_uZI_AkoJnr

Länk till utställningen
Smaken och kapitalet | Länsmuseet Gävleborg (lansmuseetgavleborg.se)