Fritt broderi på symaskin, 21 maj 2016

Tänk att symaskinen kan bli ett kreativt hjälpmedel för en brodös. Trix och knep flödade under terminens sista kursdag. Ämnet var maskinbroderi. Kursen hölls på Ytterbyskolan i Täby, den 21 maj, under Gun Aschans säkra ledning.

Vi kom till ett dukat bord med tyger, trådar och band, inspirationsbilder och litteratur.

Gun inledde med en presentation av dagens tema; färgstarka Mexiko. Några av oss tog fasta på det färgstarka, andra fastnade för någon av bilderna eller jobbade vidare med en idé vi hade i huvudet sedan tidigare.

Därefter presenterades några tekniker för maskinbroderi.

Lurvsöm: Sys med tråckelpressarfoten till Bernina. Tyvärr finns den inte till Janomes maskiner. Vi uppmanades att se över våra pressarfötter och fundera över alternativa användningsområden.

Pricksöm: Att laborera med trådspänningen kan ge intressanta effekter. Genom att ha en lös spänning på undertråden och en hårdare spänd övertråd kommer undertråden att dras upp på rätsidan. Med en avvikande färg på undertråden och övertråd i tygets färg uppstår prickar, som kan varieras på många olika sätt.

Läggsöm: Åter igen användes en ny pressarfot, den med ett litet hål på framsidan. En grövre lintråd genom hålet följer alla rörelser med nålen. Tät zig-zag ger en distinkt och tydlig kontursöm.

Standardsömmar raksöm och zig-zag: Dessa sömmar behöver ingen närmare presentation.  De används bl a som fyllad för olika ytor men också till linjer och konturer, fästa applikationer mm. Ja, ni vet – till det mesta.

Sedan var det dags att ställa in symaskinen för broderi.
1. Först monterades broderipressarfoten med ett hål eller öppen tå,  så att man kan se när nålen arbetar. Denna fot kallas ibland för stoppfot.
2. Tygmatartänderna sänktes så att tygmatningen kopplades bort. (Gäller inte läggsömmen/kontursömmen)
3. Stygnlängden, sattes till 0.
4. Trådspänningen kan ändras redan nu eller också laborerar man med den senare, beroende på önskad effekt.

Nu har många viktiga funktioner hos maskinen kopplats bort och man styr själv hastighet, stygnlängd och riktning. Nästa steg blir att prova och öva. Man syr långsamt till en början och rör tyget i lugna rörelser under nålen. De första stygnen blir kanske inte så snygga, men ganska snart hittade vi vår egen rytm. Oväntade effekter kan användas vid senare tillfällen.

Ytterligare en viktig aspekt: Man behöver ett stadigt bottentyg, som inte dras ihop av sömmarna. Det ska ge stadga till arbetet. Under dagens övningar användes kraftig, tät och styv smärting. Den behöver inte synas i det färdiga arbetet.

På bottentyget kan man rita motiv, stödlinjer, tråckla eller nåla fast andra tyger, band, lösa trådar, spets, tyll mm. Egentligen kan man använda vad som helst som kan sys fast med en symaskin.

Sedan blev det intensivt arbete dagen lång.

Kursen avslutades med en genomgång av dagens arbeten. Här visade Gun tydligt prov på sin pedagogiska förmåga, genom att sammanfatta allt som hänt under dagen. Hon lyfte fram frågeställningar och problem som dykt upp och som vi själva glömt för länge sedan. Vi fick ta del av varandras undringar och lösningar vilket gav många nya aspekter och tankar.

Vi hade också stor hjälp av skolans textillärare, Barbro Hassan-Reza, som  förberett byte av pressarfötter, spolat undertråd och hjälpt till på olika sätt med symaskinerna.

Denna gång stod ABF Norra Storstockholm för arrangemanget.

TACK till Gun och Barbro för en givande kursdag!